Stoppa övergödningen i våra vatten genom att skörda växterna

I såväl Danmark, Norge och Sverige har vi problem med att näringsämnen och gifter hamnar i åar, bäckar och älvar och rinner ut i Skagerack Kattegatt och Östersjön.

Det finns två huvudprinciper som kan användas här för att förhindra att näringsämnen och gifter rinner ut i våra hav. 

Den vanligaste är fytoremediering. Här låter man växter, inklusive vass (Phragmites australis), suga upp ämnena och härmed hindra dem från nå havet. Men denna metod innebär också att när växterna förmultnar så löses ämnena upp och hamnar i bottensedimenten. (Fyto betyder växt och redemiering användas på annat sätt)

Den andra metoden är fytoextraktion och då skördar man växterna på hösten och bränner dem i särskilda ugnar som används för tryckimpregnerat virke. Sedan tar man ut mineraler och organiska ämnen ur askan och återanvänder dessa ämnen på nytt. (Extraktion betyder avlägsna)

I Göteborg så används inte denna metod och vi vill nu få kommunen att börja använda metoden i starkt förorenade områden vid kusten.

Vi har talat med Stadsmiljöförvaltningen i Göteborg och de vill nu starta ett provområde i Välen, som är en starkt förorenad vik längst in i Askimsfjorden. Fjorden ligger strax söder om Styrsö i södra Göteborg. I Stora ån som rinner ut i Välen har det legat ett mindre vattenreningsverk, som vid mycket regn släppte ut orenat avloppsvatten i Stora ån. Finns även en deponi i Stora ån och två i Välen.

Nu vill Stadsmiljöförvaltningen prova att skörda vass och starr och köra växterna till återvinningscentralen Renova i Göteborg och där brännas som tryckimpregnerat virke i särskilda ugnar. Här tas mineraler som arsenik, koppar och fosfor ut ur askan, återvinns och används igen. Alltså ett cirkulärt system.

Renova använder metoden sedan flera år för tryckimpregnerat virke.

Metoden är kostnadseffektiv jämfört med andra tekniska lösningar.

Kväve och fosfor

I våra vattendrag och där dessa rinner ut i vikar växer oftast vass. Vass är effektivt på att suga upp kväve och fosfor och bidrar härmed till att minska övergödningen. Genom att skörda och avlägsna vassen från vattendrag kan vi minska mängden näringsämnen som annars leder till övergödning och algblomning.

Vi skall alltså se vass som en naturlig reningsanläggning, som behöver tömmas genom att skördas varje höst. 

I en våtmark i södra Sverige avlägsnades 22% mer kväve och 139% mer fosfor genom att vassen skördades, än vad som annars skulle renas genom mikrobiella processer.

PFAS

Starrväxter (Carex) är ett halvgräs och de arter som trivs i våtmarker är effektiva på att suga upp och rena vatten från evighetskemikalierna PFAS. Växterna kan planteras i sediment eller i flottar (hydroponisk odling) och på hösten skördas och avlägsnas och brännas i ugnar avsedda för tryckimpregnerat virke. Flytande våtmarker kan även användas i sjöar som används till dricksvatten och här minska PFAS-halten i dricksvatten.

• Idag passerar PFAS genom våra reningsverk, liksom läkemedelsrester. Det pågår arbeten för att kunna fånga upp dessa ämnen i reningsverken, med hjälp av aktiva kolfilter, jonbytare och membranfiltrering, men där är vi inte än.

  
  

  Miljögifter

  Vissa miljögifter ökar på svenska Västkusten och i Kattegatt ökar halten kvicksilver i torsk. PFAS och arsenik är högre i sill i Skagerack och Kattegatt. Detta är ämnen som finns i bottensediment och deponier. Samtliga värden i fisken är dock låga enligt Livsmedelsverket. Tennföreningar finns i bottensediment i farleder, hamnar och naturhamnar. 

  
  

  Om vi fortsätter tanken att skörda växter som även suger upp miljögifter, så är bredkaveldun (typha latifolia), en vass som suger upp arsenik, bly och koppar. Denna växt finns ofta där det växer vass. Svärdslilja (iris pseudacorus) som växer i våtmarker suger upp koppar och kadmium. Finns i Stora åns mynning. Solrosor (helianthus annuus), liksom vide (Salix) som kan planteras på deponier suger upp krom, bly, arsenik, zink och mangan.

  
  

  Så om dessa växter planteras och skördas och bränns i ugnar för tryckimpregnerat virke, så kan dessa ämnen också rensas ur naturen och återanvändas i ett cirkulärt system. 

  
  

  Vi ser fram emot att fortsätta arbeta med det här under hösten,
• Hans och Elina.
•