Bottentrålning i skyddade områden i Skagerrak
Vi var intresserade av framför allt bottentrålningen i Skagerrak. Med hjälp av kartverktyget på den Europeiska havsatlasen (European Atlas of the Seas) gjorde vi därför några översiktskartor över skyddade områden och fiskeintensiteten i dessa. Det visade sig att det pågår mycket trålning i skyddade områden i Skagerrak. Men när man gräver djupare visar det sig att formen av regleringar skiljer sig åt, liksom villkoren för hur mycket skydd man kan och får införa.
Sveriges nuvarande status och utmaningar:
2019 uppfyllde Sverige FNs mål om 13,8 procent skyddade områden. Men många av de skyddade områdena både i Sverige och EU är bara ytligt skyddade, utan det strikta skydd som krävs för att bevara den biologiska mångfalden, det vill säga områden där destruktiva aktiviteter som bottentrålning är förbjudna. EUs mål är att 10 procent av dess havsområden ska vara strikt skyddade till år 2030 vilket är en tredjedel av det totala målet på 30 procent skyddade marina områden. Detta är en del av EUs strategi för biologisk mångfald till 2030.
EUs medlemsstater, inklusive Sverige, ligger långt under målet, både det som handlar om 30 procent skyddade områden och det som handlar om 10 procent strikt skydd. För närvarande är 14-15 procent av Sveriges havsytor skyddade (naturreservat, nationalparker eller Natura 2000-områden).
Frågan uppstår om vad som egentligen är skyddat i de så kallade skyddade områdena. Enligt en artikel från WWF EU (juni 2025) är bara två procent av EUs hav skyddade områden som har en sköteselplan ("Protecting and restoring our seas: Europe's challenge to meet the 2030 targets"). Enligt en annan studie från 2024 som bland annat Stockholm Resilience Centre hänvisar till "Europe’s marine protected areas: more paper parks than real protection", var endast 0,2 procent av EUs nationella vatten helt eller mycket strikt skyddade år 2022, trots att 11,4 procent var klassade som marina skyddade områden i någon form.
Svenska miljöorganisationer menar att bottentrålning i skyddade områden strider mot EU-rätt och svensk lag, eftersom det skadar känsliga arter som koraller, hajar och rockor.
Skyddade marina områden i Skagerrak
75 procent av allt fiske efter räka på den svenska västkusten mellan åren 2013-2017 skedde i fyra skyddade områden. Tre av dem presenteras nedan.
Vid Danmarks norra spets finns ett fyrkantigt markerat område: Skagens gren og Skagerrak, som är danskt. Markeringen anger att området är skyddat som "Special Conservation Interest (SCI)” vilket innebär att området har särskilda bevarandevärden enligt EUs habitatdirektiv. De ekologiska värdena är kopplade till specifika arter, livsmiljöer eller ekosystem som är hotade, sällsynta eller särskilt värdefulla. Mänsklig aktivitet, det vill säga fiske, sjöfart, turism eller exploatering i området kan begränsas eller regleras. Reglering och/eller begränsning kan ske genom förbud mot bottentrålning eller krav på miljökonsekvensbeskrivning. Om så inte sker är EUs medlemsstater skyldiga att vidta åtgärder för att skydda och förvalta området enligt direktiven. Brott mot reglerna kan leda till rättsliga åtgärder.
Strax norr om området Skagens gren og Skagerrak ligger ett mindre marint skyddat område: Bratten. Området ligger inom både Sveriges och Danmarks exklusiva ekonomiska zoner och därför är delar av Bratten skyddade under både svensk och dansk jurisdiktion som Natura 2000-område. Bratten är utpekat för sin biologiska mångfald, inklusive känsliga arter som hornkoraller, svampdjur och vissa fiskarter. Här har också Sveriges djupaste plats uppmätts, 560 meter. Av Sveriges ungefär 4300 marina ryggradslösa djur är det uppskattningsvis 200 arter som endast finns i området Kosterfjorden – Väderöfjorden.
Nordost om Bratten ligger Kosterhavets nationalpark, som hänger ihop med Väderöarnas marina naturreservat i väster, och norrut med den norska nationalparken Ytre Hvaler, som inte syns på kartan men som gör det sammanhängande området nästan dubbelt så stort. Här finns rev av ögonkorall som är extremt värdefulla eftersom de växer långsamt och skapar livsmiljöer för många andra marina arter. Området har djupa hårdbottnar, sprickdalar, och exponerade grundområden med bland annat tareskogar, som bidrar till hög biologisk mångfald. Miljöerna är känsliga och unika för Skagerrak.
Väderöarnas skyddade område bildades för att bevara de känsliga livsmiljöerna från aktiviteter som kan skada dem, som bottentrålning och andra former av exploatering. Fiskeregleringar har införts, inklusive trålförbud i vissa zoner, för att skydda korallreven och andra livsmiljöer.
Området är också rapporterat som ett marint skyddat område enligt OSPAR-konventionen, vilket innebär internationella åtaganden för att skydda dess naturvärden.
Att ett område skyddas betyder inte alltid området skyddas från fiske eller ens trålning. För detta krävs särskilda regleringar. Om dessa särskilda regleringar inte införs har det ibland visat sig (i till exempel Danmark - Adler Grund och Rönne Banke, Nederländerna- Nordsjöns kustzon, och i Sverige, Bratten), att trålningen inte minskade i de trålfria områdena.
Fiskeintensiteten i Skagerrak
Fiskeintensiteten i Skagens gren og Skagerrak är orange, det vill säga "hög", i stora delar av området, liksom i delar av Bratten, och i delar av nationalparken Kosterhavet, röd det vill säga "mycket hög".
Varför får man tråla i skyddade områden?
1. Ekonomiska och historiska skäl: områden som Bratten och Kosterhavet har varit viktiga för kustsamhällena både när det gäller både försörjning (fiske) och tillgång till mat (fisk). Numera handlar det framför allt om bottentrålning efter räk- och kräftfiske. Det finns fortfarande fiskare som är beroende av det småskaliga fisket för sin försörjning utan att för den skull delta i det rovfiske som också pågår i de flesta av haven. Västkusten har länge förknippats med fiske, och det är svårt att bryta med en så viktig kulturell markör.
2. Internationella regler och EUs gemensamma fiskepolitik. Bratten och Skagerrak är internationella vatten där svenska, danska och norska fiskare har rättigheter. Sverige kan inte ensidigt införa totala förbud utan samråd inom EUs gemensamma fiskeripolitik. Därmed blir regleringar ofta kompromisser för att inkludera andra länders intressen. För att införa striktare regler, som ett totalt trålförbud, krävs samordning med EU, vilket är en långsam process. Det krävs också förhandlingar med Danmark, Sverige och Norge och eventuellt andra länder och dessa länders fiskeindustrier.
Skyddet i de skyddade områdena
Skyddet i Bratten: Ungefär 27 procent av Brattens yta (ungefär 32 000 hektar) är fiskefria zoner, där allt yrkesfiske, inklusive bottentrålning, är förbjudet. Dessa zoner skyddar särskilt känsliga områden, som ravinsystem och korallrev, från fysisk påverkan. I de fiskefria zonerna får fiskefartyg inte sätta ut, dra eller ta upp redskap. Övervakning med AIS (Automatic Identification System) används för att kontrollera att reglerna följs. Fritidsfiske regleras också genom nationella bestämmelser. För att fiska nordhavsräka i Bratten krävs särskilt tillstånd, utbildning och användning av AIS för realtidsövervakning av fartyg, vilket ökar kontrollen. Fritidsfiske är också reglerat i de känsligaste områdena för att minska påverkan.
Fisket i Bratten är reglerat enligt EUs delegerade förordning https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A02017R0118-20230809. I förordningen ingår koordinater för områden med olika fiskeregleringar.
Skyddet i Kosterhavet är intressant. Bottentrålning är helt förbjuden i elva särskilt känsliga områden, varav tio är helt stängda för allt fiske för att skydda unika naturvärden som ögonkoraller och tareskogar, men majoriteten av området (ungefär 73 procent) tillåter fortfarande bottentrålning. Däremot råder det, enligt villkoren, fisketillstånd för trålfiske efter nordhavsräka innanför trålgränsen norr om latituden 58 31,50 N (där Kosterhavet-Väderöarna ingår). tidsbegränsning. Trålning är tillåten tre dagar i veckan, måndag till fredag från 05.00 till 20.00 året runt. Båtarnas storlek begränsas inte, däremot finns det en gräns för trålbordens storlek. I hela området innanför trålgränsen norr om latituden 58 31,50 N har 44 fiskebåtar tillstånd att tråla.
I Kosterhavet är bottentrålning på räka (nordhavsräka) endast tillåtet på djupare vatten än 60 meter. Denna regel infördes delvis genom det så kallade Koster-Väderöfjordavtalet, som är en överenskommelse mellan fiskare och lokala myndigheter. Syftet är att skydda de grundare, mer sårbara bottnarna från trålningspåverkan.
Enligt länsstyrelsens webbsida https://www.kosterhavet.se/forvaltning/fiske/ förekommer inte någon annan typ av trålning än den efter räka i Kosterhavets nationalpark, men troligen stämmer det inte. Havs- och vattenmyndigheten har sammanställt fiske i Kosterhavet-Väderörarna för perioden 2015–2019 (se sidan 12-15 i denna remiss) https://www.havochvatten.se/download/18.4549140176c766671a4f3e4/1610123432928/remiss-vasterhavet-2298-2020.pdf, här framgår att det förekommer trålning på bland annat havskräfta i området, förmodligen med samma eller liknande reglering som den som gäller för trålning efter räka.
Skyddet i Skagens gren og Skagerrak: Området är viktigt för att skydda olika typer av livsmiljöer, till exempel korallrev, hårdbottnar, sandbankar och områden med havsfjäder. Dessa fungerar som viktiga livsmiljöer och uppväxtplatser för många marina arter. Skagens Gren og Skagerrak är också utpekat för att skydda specifika arter, bland annat tumlare och en del hotade fiskarter och predatorer.
Intressekonflikt
Runt de skyddade marina områdena i Sverige och Danmark finns en konflikt mellan två olika syften. På den ena sidan finns förespråkarna för att tillåta fiske, några vars huvudsakliga inkomst kommer av fisket, deras familjer och ibland hela kustsamhällen, men också de som har intresse av att köpa och sälja framför allt kräftor och räkor (för svenska västkustens del), och många vill av förklaringa skäl värna och försvara den särskilda kulturen. .
På andra sidan står naturorganisationer.
Som medlem i en miljöorganisation kan det kännas lätt att ta ställning.
Men det är också svårt att inte väga sidorna mot varandra. Det är klart att vi behöver inkomster och lika klart att vi behöver arbetstillfällen. Men samtidigt blir ju de som lever huvudsakligen av fiske längs västkusten allt färre. I det skyddade området Kosterfjorden-Väderöfjordens Natura 2000-område förekom enligt en rapport som kom 2021 fångster i loggboken från totalt 64 olika fiskare. Hur många av dessa fiskare som var beroende av fisket för sin försörjning framgår inte. Inte heller vilken sorts fiskare de var. Det kan ha handlar om bottentrålare (oftast skadligt) likaväl som burfiske av kräftor (oftast oskadligt). Men antalet personer som yrkesfiskar generellt i Sverige minskar stadigt.
Andra problem med skyddet i de skyddade områdena:
Analyser i Bratten har visat att när trålarna slutade fiska i de fiskefria områdena ökade i stället fisket i de korridorerna mellan de trålfria områdena och i den nordöstra delen av Bratten. Det medförde att fiskeintensiteten i det skyddade området inte minskade. Inte heller kunde det visas att fisket hade flyttat ut ur Brattens skyddade område. Tvärtom uppvisade det skyddade området samma fiskeintensitet när det gäller räktrålning som i övriga Skagerrak. De aktiva fiskarna med vilka man hade förhandlat om regleringarna i Bratten, var i första hand den djupränna som går från norr till söder av stor vikt för det pågående fisket i området och här har fiske tillåtits för att undvika konflikt mellan bevarandevärden och trålningsindustrin. I det stora området i västra delen hade det tidigare pågått väldigt lite fiske innan Bratten blev ett skyddat område.
Det pågår just nu andra intressanta förändringar när det gäller trålfiske: Regeringen har nyligen (januari 2025) föreslagit en lagändring för att införa ett generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden innanför trålgränsen, med undantag om det inte motverkar skyddets syfte. Detta är ett steg mot striktare regler, men det är oklart hur det kommer att påverka exempelvis Bratten och Skagerrak, där internationella avtal spelar in. Den föreslagna lagändringen från 2025 visar att trycket från miljögrupper och opinionen (77 procent av svenskarna vill förbjuda bottentrålning i skyddade områden) börjar påverka politiken, men internationella avtal och ekonomiska hänsyn saktar ner processen.
Vi använde Europeiska havsatlasen (European Atlas of the Seas) för att göra kartorna
(https://ec.europa.eu/maritimeaffairs/atlas/maritime_atlas/#lang=EN;p=w;bkgd=1;theme=2:0.75;c=1224514.3987259893,6446275.8410170125;z=4)
Kommentarer
Skicka en kommentar