Skandinavisk samverkan för ett levande hav

I såväl Danmark, Norge och Sverige har vi problem med att näringsämnen och gifter hamnar i åar, bäckar och älvar och rinner ut i Skagerack Kattegatt och Östersjön. Det finns två huvudprinciper som kan användas här för att förhindra att näringsämnen och gifter rinner ut i våra hav.  Den vanligaste är  fytoremediering . Här låter man växter, inklusive vass (Phragmites australis), suga upp ämnena och härmed hindra dem från nå havet. Men denna metod innebär också att när växterna förmultnar så löses ämnena upp och hamnar i bottensedimenten. (Fyto betyder växt och redemiering användas på annat sätt ) Den andra metoden är  fytoextraktion  och då skördar man växterna på hösten och bränner dem i särskilda ugnar som används för tryckimpregnerat virke. Sedan tar man ut mineraler och organiska ämnen ur askan och återanvänder dessa ämnen på nytt. (Extraktion betyder avlägsna ) I Göteborg så används inte denna metod och vi vill nu få kommunen att börja använda metoden i sta...

  Vi var intresserade av framför allt bottentrålningen i Skagerrak. Med hjälp av kartverktyget på den Europeiska havsatlasen (European Atlas of the Seas) gjorde vi därför några översiktskartor över skyddade områden och fiskeintensiteten i dessa.  Det visade sig att det pågår mycket trålning i skyddade områden i Skagerrak.  Men när man gräver djupare visar det sig också att formen av regleringar skiljer sig åt, liksom villkoren för hur mycket skydd man kan och får införa.  Sveriges nuvarande status och utmaningar: 2019 uppfyllde Sverige FNs mål om 13,8 procent skyddade områden. Men många av de skyddade områdena i  både  Sverige och EU är bara ytligt skyddade, utan det strikta skydd som krävs för att bevara den biologiska mångfalden, det vill säga områden där destruktiva aktiviteter som bottentrålning är förbjudna. EUs mål är att 10 procent av dess havsområden ska vara strikt skyddade till år 2030 vilket är en tredjedel av det totala ...

En grupp dykare var på Väderöarna, Storön och Persgrunden som ligger vid Bohusläns norra kust  23 - 26 juli. Utanför Storön såg de några stensnultror (små läppfiskar) och berggyltor. Annars inget. De har också gjort två dyk ute på Persgrunden.   Bottenlivet är hur vackert som helst, med stor tare, sjöanemoner, sjöpennor, sjöstjärnor, några få humrar, men  ingen fisk . För många år sedan var här gott om fisk och skaldjur. Väderöarna ligger 13 kilometer ut i havet, väster om Grebbestad. 15 kilometer ut ligger Persgrunden. Persgrunden är så kuperade med toppar och dalar att man troligen inte bottentrålar här, men pelagisk trålning går  bra. Högsta punkten är åtta meter under havsytan. En fin barnkammare för fisk att växa upp i. Fyra nautiska mil är 7,4 kilometer och tolv nautiska mil är 22,2 kilometer. Detta betyder att idag med trålgräns vid fyra nautiska mil, är vattnen vid Väderöarna och Persgrunden inte skyddade mot trålning. Med en förflyttning av tr...

  Marinbiologen David Bernvi   framträdde i  Nyhetsmorgon 17 juli med nya rön om Håkäring. Enligt en rapport i den vetenskapliga tidskriften Ecology and Evolution från  29 Juni 2025 finns håkäringens barnkammare i Skagerrak.  Arten är rödlistad som akut hotad  Troligen handlar det om att h ela Nordatlantens population har sin barnkammare i Skagerrak på svenskt vatten, säger David Bernvi.  I räktrålar som fiskar inne i fjordarna är det relativt vanligt att man får upp håkäring. Då handlar det om juveniler, unga fiskar som är mellan två och fyra meter långa. En vuxen håkäring kan bli upp till 7,3 meter lång.  Om en håkäring hamnar i en trål är chansen att den ska överleva mycket liten.  Anledningen till att arten är så känslig för utrotning är att dess reproduktion är så långsam. Honorna blir könsmogna när de är 150 år, är dräktiga i 18 år och kan bli över 150 år. Det innebär att förlusten av en enda individ påverkar hela beståndets överle...

Efter den 31 augusti skall EU-kommissionen anta sitt förslag om fiskemöjligheter i Östersjön för 2026. Innan dess får alla EU-medborgare komma med sina förslag om fisket i Östersjön. Se nedanstående länk. Vi i Danmark och Sverige skall inte missa denna möjligheten. Östersjön är ju intressant för Danmark då de gränsar till sydvästra Östersjön. Bild: Georg Henrik von Wright Efter detta kommer Parlamentet och Ministerrådet att få yttra sig och diskussionen om nivåer och beslut kommer i Ministerrådet. Efter den 31 oktober skall EU-kommissionen anta sitt förslag om fiskemöjligheter i Atlanten och Nordsjön för 2026. Antar att vi får motsvarande möjlighet att innan dess komma med våra förslag. När det gäller Nordsjön så är Norge en partner till EU och involveras i beslutsprocessen. Härmed så borde även norska medborgare få komma med förslag. I Nordsjön räknas även Skagerack in och för såväl Danmark som Norge så är Nordsjön era Västerhav. Så här räknar vi med att Norge, Danmark och Sverige kan...

Två länkar till Norges Naturvernforbund om huvudfokus under sommaren:  Skal lurv få ta over fjordene? - Naturvernforbundet https://naturvernforbundet.no/skal-lurv-fa-ta-over-fjordene/ Och hemsidan för Oslofjordsatsingen med en rekke artikler samlet, blant annet om nytten av marine verneområder, slik som denne: Havnaturen blomstrer når den får fred - Naturvernforbundet  https://naturvernforbundet.no/havnaturen-blomstrernar-den-far-fred/